Skip to main content
Tangentbord med en knapp som säger Shopping online. Text: Använtartest för e-handel.

Frågan är inte längre OM ni ska jobba med tillgänglighet, den är HUR!

Den 28 juni 2025 trädde EU:s tillgänglighetsdirektiv i kraft som svensk lag. En lag som säger att även privata aktörer, inklusive e-handeln, ska följa krav på digital tillgänglighet. Det var ett tag sedan nu. Trots det tampas jag, som dagligen är i behov av tillgänglighetsanpassade webbplatser, med ungefär samma problem som innan.

Redogörelsen ser bra ut. Verkligheten gör det inte.

Besöker jag en webbplats hittar jag nästan alltid en välskriven tillgänglighetsredogörelse. Den signalerar att man tar frågorna på allvar. Problemet är att det inte stämmer när jag faktiskt försöker handla.

Produktkorten går inte att tolka med skärmläsningsprogram. Filtrering som inte fungerar. Bilder utan alt-texter. Och kassan, ja den är ofta ett äventyr i sig. Jag klarar helt enkelt inte av att slutföra ett köp på egen hand, inte för att jag inte kan använda datorn, utan för att webbplatsen inte är tillgänglig. Det är synd, för jag älskar att köpa nya kläder, skönhetsprodukter och  accessoarer. Företaget går miste om en riktigt bra potentiell kund.

Vem pratar jag med när något inte fungerar?

I tillgänglighetsredogörelsen finns det alltid en kontaktväg. Ofta ett formulär, ibland en mailadress, ibland ett telefonnummer till kundtjänst. Ringer jag uppmanas jag att maila. Mailar jag får jag ett automatiskt svar om att återkoppling sker inom 24–48 timmar. Sedan händer ingenting.

De senaste veckorna har jag kontaktat ett antal stora e-handelsföretag för att lyfta tillgänglighetsfrågor. Ett enda företag har återkopplat. Jag kan inte låta bli att ställa mig frågan, gömmer sig ansvariga för tillgängligheten? Eller är det helt enkelt så att ingen är utsedd att ta det ansvaret på riktigt?

Jag uppmanas att anmäla de sajter som inte uppfyller kraven till Post- och telestyrelsen (PTS). Det kan jag så klart. Men ska det verkligen behöva vara så? Det är en roll jag inte vill ha. 

Dags att agera

Den offentliga sektorn har kommit längre i tillgänglighetsarbetet, inte perfekt, men arbetet är i rörelse. Den privata sektorn har en bit kvar. Det handlar inte bara om att kunna handla på nätet, det handlar om att kunna ta del av information, boka tjänster och delta i samhället på samma villkor som alla andra. Enligt PTS är det just detta som tillgänglighetskraven syftar till. En stor del av Sveriges befolkning har en funktionsnedsättning som påverkar hur de använder internet. Det är en grupp som alltför ofta stängs ute.

Jag har själv varit i behov av tillgänglighetsanpassningar i hela mitt liv.  Jag har arbetat med tillgänglighetsfrågor i över 20 år. Om ni vill veta hur er webbplats faktiskt upplevs av en blind användare är ni välkomna att kontakta mig. För frågan är inte om ni borde jobba med tillgänglighet. Den frågan besvarade lagen redan i juni förra året. Frågan är varför ni inte gör det?

/Susanne

Susanne glad vid en dator

Nyfiken på hur er webbplats faktiskt upplevs av en blind användare?

Kontakta mig så visar jag!

hej@susannearnesson.se
070-675 05 91

Tangentbord med en knapp som säger Shopping online. Text: Använtartest för e-handel.

Vill du lära dig mer om tillgänglighet?

Läs gärna fler av mina artiklar där jag delar med mig av insikter, exempel och tankar om varför en digital plattform ska vara tillgänglig för alla.